lördag 14 mars 2009

Det ar lordag igen och jag sitter pa mitt kafé. Det ar uteslutande uniformskladda militarer och poliser som sitter har och dricker iskaffe idag. Jag rakar vara den enda kvinnan bland gasterna fast det beror mest pa att det ar morgon och rusningstid inne pa marknaden. Marknaden ar verkligen Prey Vengs egna matriarkat.

Det ar och har de senaste dagarna varit lite speciell stamning i Prey Veng. De aker runt militar och poliskonvojer pa vagarna. Stora svarta Lexus-jeepar med tonade rutor kors av folk fran Phnom Penh, folk med lite "power". Man ser mer militarkladda man an vad man brukar. Det hanger verkligen nagot i luften. Min pappa, Vutha som jag inte berattat sa jattememycket om ar militar. Haromdagen berattde han att han formodligen kommer skickas till Preah Vihear i slutet av mars.

Preah Vihear ar ett tempelomrade som ligger i gransomradet mellan Thailand och Kambodja. Det har inte skrivits sa jattemycket om det i svensk media men det handlar i alla fall om en gammal tvist om templena som blossat upp panytt igen 2008.


Relationen till Thailand ar generellt satt infekterad. Just detta handlar om vem de tusenariga templena tillhor. 1962 fastslog Haagdomstolen att de ligger pa Kambodjansk mark. Trots detta har det under langa perioder varit omojligt att besoka templena p.g.a. krig och oroligheter.

Lagom till att saker och ting verkade ha lugnat ner sig tog det fart igen i juli forra aret da UNESCO listade Preah Vihear pa sin varldsarvslista. Nagra thailandska demonstranter tog sin in pa omradet for att hissa thailandsk flagg. Darpa har stridigheterna varit igang. Min pappa ska inte dit och pa nagot satt kriga utan vad jag forstatt det som handlar det om en vaktavlosning. Prey Veng Province skickar imorgon ivag 250 man till omradet, samtidigt som andra mannar far aka hem. Hursomhelst kanns det av. Det var sagt i slutet av mars men blir av redan imorgon.

Vi hade lite avskedsparty igar, dvs slaktade en hona, drack ol med is och at med pinnar pa overvaningen. Till vardags ater vi nere i "koket" med sked och gaffel. Aven om han inte ska dit och strida sa kanns det lite vemodigt. Yeoun blir ensam hemma med huset och alla fyra barnen till juli manad. Jag och Monica aker ju om bara tva veckor. That's life, jag hade lite bilder att slanga upp men mina kamerabatterier tog just slut.

Lunchdags for mig!

Inga kommentarer: