Vi ar i Siam Reap och bor pa hotell. AC, varmvatten och madrass, det ar for bekvamt for mig men som tur var passade min troliga amoba pa att gora entré igen.
Jag var hos en doktor idag, han var kines och pratade varken khmer, engelska eller svenska heller for den delen. Han klamde pa min handled och sa att jag behovde en "injection".
Injection what??
Nej tack, vi ska till Phnom Penh igen pa fredag och dar finns det fler doktorer. Jag menar detta ar ju numera mitt normaltillstand sa jag kan halla igen, halla ut menade jag saklart.
Jag ar bara sa hungrig. Hungrig hungrig hungrig.
Jag ville bara dela med mig av dagens verklighet utan avsikt att gora en pappa, eventuellt mamma eller annan orolig.
Vi ar ju i Siam Reap, jag har atit kulglass och av misstag varit pa en gaybar. Ja, det finns manga sadana stallen har, med manga unga pojkar och gamla gubbar, och sa jag och Nasrin forstas. HAHA.
Vi turistar ocksa, imorgon ar det Angkor Wat som galler.
Jag ar glad, glad men hungrig....
onsdag 25 februari 2009
söndag 22 februari 2009
Endorfinmaxad
Sorry guys, jag kommer aldrig komma hem till Sverige igen.
Jag har det sa bra!!
PUSS PUSS
Jag har det sa bra!!
PUSS PUSS
fredag 20 februari 2009
Vinden har vant
Jag och Monica ar i Phnom Penh. Vi har fixat de sista formella bitarna med vart projekt och ar darfor lediga. Pa mandag ska vi vara i Siam Reap, da ar det "midcamp". Men strunt i det nu.
Jag ar skitglad. Jag och Monica sov ut idag. V smygat mina flingor med mjolk. Vi letade reda pa en minibuss som kunde ta oss till P.P. Det blev ett avskalat bilskelett. Sidodorren knot de fast med ett rep, AC likamed inga fonsterrutor. Jag alskar det. Jag alskar Kambodja. 10 000 riel kostar det fran Prey Veng till huvudstaden, idag tog resan 2,5 h. Tiotusen riel ar alltsa 2,5 USD. Bra pris. Som allt annat i detta land, bra pris.
Vi bor hos Monica, i deras lagenhet. Idag nar vi kom hade hennes mamma lagat lunch. Speciellt till mig hade hon gjort tofu med gronsaker, Monica maste ha berattat att jag gillar det. Jag vet inte hur jag ska forklara det men jag har nog aldrig blivit sa val omhanderatgen nagon gang.
Vet ni vad jag gor just nu??
Jag sitter pa ett kambojanskt bibliotek. HAHA jag alskar bibliotek (det gor Monica oxo).
Jag berattade for henne att Stockholms Stadsbibliotek ar mitt smultronstalle i Stockholm och da sa hon att hon skulle visa mig sitt i Phnom Penh.
Vi har varit har i snart tva timmar. Monica pluggar, hon haller pa att skriva ett arbete hon maste lamna in den 10 mars. Och jag, jag kuckilurar runt bland hyllorna, laser tidningar och nu har jag hittat en dator.
Forutom att hanga pa bibblan har vi idag besokt Monicas arbetplats. Hon jobbar som rekryterare pa ett (australiensiskt) Human Resourceforetag. HR Inc.
Vi har atit Monicas favoritsandwich pa Lucky Seven.
Det har ar den absolut basta och lyckligaste dagen hittills, i min Kambodjanska historia. Jag ska inte forringa att uppforsbacken har varit brant manga ganger men nu har vinden vant.
Ett stort smajl fran mig till er alla!
Jag ar skitglad. Jag och Monica sov ut idag. V smygat mina flingor med mjolk. Vi letade reda pa en minibuss som kunde ta oss till P.P. Det blev ett avskalat bilskelett. Sidodorren knot de fast med ett rep, AC likamed inga fonsterrutor. Jag alskar det. Jag alskar Kambodja. 10 000 riel kostar det fran Prey Veng till huvudstaden, idag tog resan 2,5 h. Tiotusen riel ar alltsa 2,5 USD. Bra pris. Som allt annat i detta land, bra pris.
Vi bor hos Monica, i deras lagenhet. Idag nar vi kom hade hennes mamma lagat lunch. Speciellt till mig hade hon gjort tofu med gronsaker, Monica maste ha berattat att jag gillar det. Jag vet inte hur jag ska forklara det men jag har nog aldrig blivit sa val omhanderatgen nagon gang.
Vet ni vad jag gor just nu??
Jag sitter pa ett kambojanskt bibliotek. HAHA jag alskar bibliotek (det gor Monica oxo).
Jag berattade for henne att Stockholms Stadsbibliotek ar mitt smultronstalle i Stockholm och da sa hon att hon skulle visa mig sitt i Phnom Penh.
Vi har varit har i snart tva timmar. Monica pluggar, hon haller pa att skriva ett arbete hon maste lamna in den 10 mars. Och jag, jag kuckilurar runt bland hyllorna, laser tidningar och nu har jag hittat en dator.
Forutom att hanga pa bibblan har vi idag besokt Monicas arbetplats. Hon jobbar som rekryterare pa ett (australiensiskt) Human Resourceforetag. HR Inc.
Vi har atit Monicas favoritsandwich pa Lucky Seven.
Det har ar den absolut basta och lyckligaste dagen hittills, i min Kambodjanska historia. Jag ska inte forringa att uppforsbacken har varit brant manga ganger men nu har vinden vant.
Ett stort smajl fran mig till er alla!
onsdag 18 februari 2009
Min lilla Soya!
Har hade vi kant varandra i knappt ett dygn, Soya drog med mig pa sin kompis fodelsedagskalas pa en restaurang i Phnom Penh. Idag har vi kant varandra pa pricken i en manad. Det kanns snarare som om vi varit gifta i tio ar. Det ar kanske inte sa konstigt med tanke pa att vi bokstavligen sitter ihop. Under extrema forhallanden kommer man folk narmre snabbare. Kanske som nar man sitter i fangelse eller under krig??
Jag har inte beratta for henne vad det ar for dag idag. Hon ska fa en blomma av mig i eftermiddag eller kanske ett kokt agg. Monica alskar agg, sarskilt Duck egg med ett litet foster i. Det ar delikatess har i Kambodja.
Puss puss
Bangkoon*
Mina vanner idag vaknade jag med ett stort leende. Jag ar antligen frisk, jag har vaknat ur min narkos och ar pigg som ett artskott. YES!!
Jag och Soya cyklade till KYA for att satta igang med projektplaneringen. Efter manga besok hos PLHA (people living with HIV and AIDS) och ett otal studiebesok ute i byarna pa landsbygden har vi tillsammans med Sony och Evelina beslutat att bygga tva toaletter.
Jag vet inte hur det later i era oron men jag tycker det kanns som en skitbra plan. I Prey Veng lever 85% av befolkningen utan toalett.
For 150 USD kan man inte bygga Rom. Och for de allra flesta ar det ingen storre leda att behova ga ut pa risfalten for gora sitt shit, men sedan finns det de som ar sjukare an andra. Bland de hivpositiva vi traffat har vissa haft det sarskilt svart, vi har darfor tankt att bygga en toalett till en familj dar mamman haft viruset i 8 ar, hennes CD4 ar extremt lagt.
CD4 ar ett varde som talar om hur starkt ditt immunforsvar ar. Den har kvinnan har ett varde strax under 200. En manniska som inte har hiv har varden som ligger mellan 600-1200 st celler per kubikmilliliter blod. Man kan forenklat saga att hivviruset forstor dessa hjalparceller, 50-100 for varje ar.
Sjunker CD4-talet under 200 ökar risken for hivrelaterade symtom (AIDS). Det är alltsa låga CD4-tal som riskerar att göra personen sjuk, inte höga virustal.
Hon har dessutom tva barn, pojken ar 10 och flickan 12. Pappan dog i AIDS for ett par ar sedan. Hon har inte velat testa barnen, jag ville inte heller fraga varfor forsta gangen vi traffades.
Nar immunforsvaret ar sa pass forsvagat ar vikten av hygien an viktigare an vad den kanske ar for mig. Jag har ju uppenbarligen inte skott mig med tanke pa mina sejourer pa toaletten. Ett av alla problem hivsjuka dras med ar kronisk diarré.
Jag kan kanske lite relatera till hur det kanns.
Haha och det var just pa toaletten jag kom pa den geniala projektidé. Okej okej jag skojar, men tro mig att prata om diarré i Kambodja ar som att beratta att man har huvudvark i Sverige.
An sa lange haller vi bara pa att skriver sjalva planen, snackar med min huspappa om hur man egentligen bygger en toa, kollar upp vad cement kostar m.m Sjalva toalettstolen kostar 10 USD.
Den 21:a februari ska ansokan vara inskickad till KYA. Den 23:e sticker vi til Siam Reap och en vecka senare ar vill tillbaka till Prey Veng igen for att satta igang med sjalva byggandet. Da ar det bara fyra veckor kvar innan jag ar hemma i Sverige igen.
Sa medandraord sa ses vi snart!
* toalett pa Khmer
Jag och Soya cyklade till KYA for att satta igang med projektplaneringen. Efter manga besok hos PLHA (people living with HIV and AIDS) och ett otal studiebesok ute i byarna pa landsbygden har vi tillsammans med Sony och Evelina beslutat att bygga tva toaletter.
Jag vet inte hur det later i era oron men jag tycker det kanns som en skitbra plan. I Prey Veng lever 85% av befolkningen utan toalett.
For 150 USD kan man inte bygga Rom. Och for de allra flesta ar det ingen storre leda att behova ga ut pa risfalten for gora sitt shit, men sedan finns det de som ar sjukare an andra. Bland de hivpositiva vi traffat har vissa haft det sarskilt svart, vi har darfor tankt att bygga en toalett till en familj dar mamman haft viruset i 8 ar, hennes CD4 ar extremt lagt.
CD4 ar ett varde som talar om hur starkt ditt immunforsvar ar. Den har kvinnan har ett varde strax under 200. En manniska som inte har hiv har varden som ligger mellan 600-1200 st celler per kubikmilliliter blod. Man kan forenklat saga att hivviruset forstor dessa hjalparceller, 50-100 for varje ar.
Sjunker CD4-talet under 200 ökar risken for hivrelaterade symtom (AIDS). Det är alltsa låga CD4-tal som riskerar att göra personen sjuk, inte höga virustal.
Hon har dessutom tva barn, pojken ar 10 och flickan 12. Pappan dog i AIDS for ett par ar sedan. Hon har inte velat testa barnen, jag ville inte heller fraga varfor forsta gangen vi traffades.
Nar immunforsvaret ar sa pass forsvagat ar vikten av hygien an viktigare an vad den kanske ar for mig. Jag har ju uppenbarligen inte skott mig med tanke pa mina sejourer pa toaletten. Ett av alla problem hivsjuka dras med ar kronisk diarré.
Jag kan kanske lite relatera till hur det kanns.
Haha och det var just pa toaletten jag kom pa den geniala projektidé. Okej okej jag skojar, men tro mig att prata om diarré i Kambodja ar som att beratta att man har huvudvark i Sverige.
An sa lange haller vi bara pa att skriver sjalva planen, snackar med min huspappa om hur man egentligen bygger en toa, kollar upp vad cement kostar m.m Sjalva toalettstolen kostar 10 USD.
Den 21:a februari ska ansokan vara inskickad till KYA. Den 23:e sticker vi til Siam Reap och en vecka senare ar vill tillbaka till Prey Veng igen for att satta igang med sjalva byggandet. Da ar det bara fyra veckor kvar innan jag ar hemma i Sverige igen.
Sa medandraord sa ses vi snart!
* toalett pa Khmer
tisdag 17 februari 2009
Majskulspruta
Mitt immunforsvar har lamnat mig, dumpat mig och akt pa semester. I harda tider far man hitta trost i annat. Jag har ju redan berattat om min yoghurt i Phnom Penh, jag kopte aven massa billiga DVD-filmer. Jag har faktiskt borja hallucinera, alla sma kambodjaner ser ut som ostfrallor.
Hursomhelst, Soya har tagit med sig sin laptop till Prey Veng och pa kvallarna har vi for det mesta el.
Igar nar Soya kom hem fran jobbet och jag lag i fosterstallning i vart rum sa foreslog jag att vi skulle ha filmkvall. Vi valjer ut Benjamin Button, nagon ny rulle. Soya tar fram ett sugror och en burk Cola light. Det ar forsta gangen jag ser en cola light, de finns inte i Prey Veng. Hon berattar att hon kopt den i huvudstaden och att hon alskar cola light men att de ar jattedyra. 1,5 dl varm cola light och 153 minuter med Brad Pitt och livet leker.
Idag har det varit lite battre, jag har haft engelska med mina elever. Jag fragde dem vad de gjort i helgen. Helg och helg, de flesta gar i skolan pa lordagar sa det ar ju som jag kanske namnt tidigare bara sondagar som ar slappdagar. De flesta har hjalpt till med husarbete, kollat pa TV, hangt vid riverside och spelat fotboll eller volleyboll.
Jag lar de engelska och de lar mig lite Khmer. Nu borjar jag forsta var orden borjar och slutar i deras ultrarapida snack, till en borjan flot allt bara ihop som massa konstiga laten. Ibland later det vackert, beroende vem som pratar saklart.
Fast sa ar det ju med alla sprak, vissa kan verkligen konsten att misshandla sprak.
Om man till exempel lyssnar pa en arg maffiasnubbe som skriker pa ryska ar det hemskt fast om man lyssnar pa min f.d larare i ryska, Alla Bernar later det som ljuv musik. Hon valjer varje ord med omsorg och uttalar varje stavelse perfekt. Ah, tank om man kunde tala ryska som hon, en vacker dag kanske, kanske om jag kommer in pa tolksolan. Jag har forresten blivit kallad till monstring i augusti. Dromma kan man ju alltid.
Nu ar klockan halv sju och solen har gatt ner, det ar beckmorkt ute. Jag ska mota Soya vid parken och vi kanske ska dela pa en majskolv eller nat. Fast majs ar kanske ingen hit om ni forstar vad jag menar. Vi far se!
Halsningar till alla, pussar och kramar......
Hursomhelst, Soya har tagit med sig sin laptop till Prey Veng och pa kvallarna har vi for det mesta el.
Igar nar Soya kom hem fran jobbet och jag lag i fosterstallning i vart rum sa foreslog jag att vi skulle ha filmkvall. Vi valjer ut Benjamin Button, nagon ny rulle. Soya tar fram ett sugror och en burk Cola light. Det ar forsta gangen jag ser en cola light, de finns inte i Prey Veng. Hon berattar att hon kopt den i huvudstaden och att hon alskar cola light men att de ar jattedyra. 1,5 dl varm cola light och 153 minuter med Brad Pitt och livet leker.
Idag har det varit lite battre, jag har haft engelska med mina elever. Jag fragde dem vad de gjort i helgen. Helg och helg, de flesta gar i skolan pa lordagar sa det ar ju som jag kanske namnt tidigare bara sondagar som ar slappdagar. De flesta har hjalpt till med husarbete, kollat pa TV, hangt vid riverside och spelat fotboll eller volleyboll.
Jag lar de engelska och de lar mig lite Khmer. Nu borjar jag forsta var orden borjar och slutar i deras ultrarapida snack, till en borjan flot allt bara ihop som massa konstiga laten. Ibland later det vackert, beroende vem som pratar saklart.
Fast sa ar det ju med alla sprak, vissa kan verkligen konsten att misshandla sprak.
Om man till exempel lyssnar pa en arg maffiasnubbe som skriker pa ryska ar det hemskt fast om man lyssnar pa min f.d larare i ryska, Alla Bernar later det som ljuv musik. Hon valjer varje ord med omsorg och uttalar varje stavelse perfekt. Ah, tank om man kunde tala ryska som hon, en vacker dag kanske, kanske om jag kommer in pa tolksolan. Jag har forresten blivit kallad till monstring i augusti. Dromma kan man ju alltid.
Nu ar klockan halv sju och solen har gatt ner, det ar beckmorkt ute. Jag ska mota Soya vid parken och vi kanske ska dela pa en majskolv eller nat. Fast majs ar kanske ingen hit om ni forstar vad jag menar. Vi far se!
Halsningar till alla, pussar och kramar......
måndag 16 februari 2009
Det ar typ 750 grader i skuggan, jag vill egentligen beratta om min helg vid havet men infinner inte ratt (mag)kansla, sa det far vanta. Jag ar sa javla trott pa detta.
Jag var pa Sorya Center igar. Det ar det storsta kopcentret i Phnom Penh, 5 vaningar MADE IN CHINA ungefar. Dar finns nastan allt. Phnom Penh ar en kaotisk stad, dar bor lite mer an en miljon manniskor, halften hade sakert varit nog. Mitt i kaoset fann jag lugn, jag kopte yoghurt pa Lucky Market. Helt vanlig naturell yoghurt.
Jag kan inte ata just nu, sarskilt inte kambojansk mat, mitt omedvetna intalar mig att det ar den som ar orsaken till all ondska jag far utsta. HAHA fan vad jag gnaller, men det ar verkligen inte roligt. Jag har i alla fall smugglat in ett paket flingor och lite long-life mjolk i mitt rum
Annat oviktigt...
Det ar min namnsdag idag, jag forsokte forklara for Soya vad det var.
Jag hade sallskap pa toaletten inatt, en skorpion, ingen bebis denna gang. Jag ser allt och Soya ser inget. Jag brukar latsas att jag ar med i en blandning av Expedition Robinson, Fear Factory och Villa Medusa.
Jag funderar pa att flytta till Phnom Penh. Jag lar mig mer och mer Khmer varje dag.
Om nio dagar ska vi alla traffas i Siam Reap, det ar en turisttat provins i norra Kambodja. Dar finns de beromda Angkor Wat (templen).
Vad mer... jag har det bra, inte jamt, jag gnaller, alla missforstand ar jobbiga, att jobba ihop och forsoka planera ett projekt ar allt annat an latt. Vi har nog lyckats enas om nagot trots allt, det hor ju till programmet att vi ska genomfora och planera ett projekt inom ramen for HIV/AIDS. Vi har en (lien) budget pa 150$. Vi har funderat. Alla fullkomligen alskar "workshops" i detta land. Jag ar inte sa imponerad av workshops, jag vill gora nagot nytt.
hej o puss......
torsdag 12 februari 2009
Ris aven i flytande form...
Igar nar Soya och jag kom hem hade var husfarsa bjudit over massa polare med risvin. Ja ungefar som om intradesbiljetten for kvallen var en liten pet-flaska hemdestillerad rissprit. Jag kanske har namnt att det finns lite restriktioner som kvinna har i Kambodja men glom det. For de gallde inte igar. Det skulle jagas hons, skaras av strupar, huggas och styckas. Hela proceduren fick jag folja sa nu kan aven jag fixa riktig barbeque.
Ganska skont att bli av med lite kackel och saledes fa en decimerad publik i duschen, for de ska alltid in och picka riskorn nar jag duschar. De kanske tillhor en viss sarskild fluktarart, haha.
De tyckte defintivt att jag skulle dricka risvin med mannen, inte Soya, inte husmamman, men jag. Snacka om dubbelmoralernas hogborg. Jag hallde i mig nagra sma glas, men det kravs mer an sa for att fa en 70 kilos vit kvinna rund om fotterna.. Nar de sedan skulle bjuda pa "pucko" som ar tillagade koinalvor da ville jag inte var med langre. Kopenis, hur gott kan det vara egentligen, jag vill inte ens veta.. Tydligen ater man garna "pucko" nar man dricker risvin, ungefar som man dricker vodka nar man ater golonka i Polen.
Okej okej, nu ska jag avrunda, jag ska gora en liten shoppingtur pa marknaden, nodproviant skall inhandlas + diverse bestyr, jag har namligen smidit lite planer for helgen. Jag vet inte nar jag sitter vid datorn nasta gang...
Hasta la vista
Ps. Hur mar ni? hur ar det hemma i Sverige? Vad gor ni?
Ganska skont att bli av med lite kackel och saledes fa en decimerad publik i duschen, for de ska alltid in och picka riskorn nar jag duschar. De kanske tillhor en viss sarskild fluktarart, haha.
De tyckte defintivt att jag skulle dricka risvin med mannen, inte Soya, inte husmamman, men jag. Snacka om dubbelmoralernas hogborg. Jag hallde i mig nagra sma glas, men det kravs mer an sa for att fa en 70 kilos vit kvinna rund om fotterna.. Nar de sedan skulle bjuda pa "pucko" som ar tillagade koinalvor da ville jag inte var med langre. Kopenis, hur gott kan det vara egentligen, jag vill inte ens veta.. Tydligen ater man garna "pucko" nar man dricker risvin, ungefar som man dricker vodka nar man ater golonka i Polen.
Okej okej, nu ska jag avrunda, jag ska gora en liten shoppingtur pa marknaden, nodproviant skall inhandlas + diverse bestyr, jag har namligen smidit lite planer for helgen. Jag vet inte nar jag sitter vid datorn nasta gang...
Hasta la vista
Ps. Hur mar ni? hur ar det hemma i Sverige? Vad gor ni?
onsdag 11 februari 2009
Dalai Lama
Jag minns dagarna innan jag skulle aka till Kambodja och holl pa att panikpacka min ryggsack hemma hos mamma. Jag forsokte med vald klamma mig i mina sommarklader som tydligen krympt dar de legat och vilat pa vinden under vinterhalvaret.
Jag minns hur jag forsokte gora en komisk scen av det hela och sag ut ungefar som en rosa kassler i nat. Tragikomiskt egentligen.
Jag minns ocksa hur mamma kom springandes in och ut ur mitt rum med bikinis, kort kort (kjolar) och hogklackat. Jag forsokte forklara att det inte riktigt var en sadan typ av resa nar hon havdade att det for guds skull var grannland med Thailand och riktigt varmt och skont. Nar hon aterigen kom in med en glittrig (polsk) paljettopp forstod jag att det var lika bra att packa ner den och vara tyst.
Jag kan saga att den glittriga paljettoppen liksom min sminkvaska har forblivit ororda. For aven om jag ar i Asien och med min studentmattmätta formogenhet klassas som ganska rik har sa ar det allt annat an en dans pa rosor.
Jag har en broschyr jag fick fran min vaccinationscentral dar det pa en sida finns en reklam for Twinrix (Hepatit A&B-vaccin). Pa bilden ligger en tjej vid en pool och sippar en knallrosa isig Strawberry Daiquiri. Jag drommer om att fa gora samma sak ibland, jag ar liksom i ratt klimat och ratt varldsdel men sa langt ifran en frostig drink vid poolkanten man kan komma.
Men som sagt detta ar bara bilder ur mitt dagdrommande och jag vet att jag har valt detta sjalv och att jag ar har hogst frivilligt. Fast jag kan anda inte lata bli att smygtitta pa den dar bilden i tunga stunder.
Hursomhelst skulle jag nog anda vilja saga att det materiella ar det minst bekymmersvarda, det absolut jobbigaste ar kommunikationen, kommunikationen, kommunikationen och kulturskillnaderna.
For aven om Soya overtraffar mig med sitt engelska ordforrad ibland och att man faktiskt kan komma ratt langt med scharader och teckensprak hos lokalbefolkningen sa infinner sig kanslan av att kanna sig helt forstadd aldrig. For att gora en lang historia kort sa hade jag ett mindre vulkanutbrott denna morgon, mitt talamod provas konstant har. Men vid dagens morgonmote brast det. Fast jag tror nog aldrig att jag exploderat sa kontrollerat och tamt som idag. Men fy fan vad skont. Hela gruppen fick rensa roren och nu ar vi gladare an nagonsin och kanske har vi kommit varann litet narmre ocksa. Till saken hor att jag sedan jag kom hit kant mig lite overkord och som att saker och ting helatiden bestamts over mitt huvud. Jag trodde det skulle bli helt tvartom, att jag och Evelina, i egenskap av "demokratiska" vasterlanningar med yttrandefrihet i ryggmargen skulle bli tvungna att trycka pa bromsen ibland. Som vanligt blir det inte som man tankt sig. Dagens rensning var bra och kanske att tillochmed Dalai Lama skulle bli lite imponerad av mig?!?
Fran elande till kemtvatt, nedanfor star Soya utanfor Prey Vengs enda unika kemtvatt. Det ar helt sant, hon har kopt plasthandskar som hon anvander nar hon handtvattar och nar tillochmed det bli for betungande fuskar hon och gar hit.
Sa himla coolt, inte en tvattmaskin sa langt ogat kan na, men rent, torrt, valdoftande och valstrykt blir det. Okej okej, jag har funderat pa att ga dit sjalv, iallafall med mina ljusbeiga byxor. Jag kampar som en galen for att halla dem rena men sa igar under en cykelfard blir jag traffad av en snorgul fagelskit, hur orattvist ar inte livet!!
Kram fran en sprudlande Julia!
tisdag 10 februari 2009
Var är vargen...
Häromdagen stod jag och duschade när plötsligt de inneboende hönorna, smakycklingarna och tupparna passerar förbi. De rör sig likt en klunga fans kring en kändis, massa neurotiskt kackel ljuder och de fortsätter in mot köket. Jag undrar vad de har i kikaren och vad de o(r)mrringar. Jag virar runt min sarong och sticker in huvudet för att se.
En orm, inte särskilt stor och tjock men ända en riktig orm. En halvan rör sig upprätt och det ser ut som om han eller hon har stakrage. Man kan riktigt se hönornas glupska munnar vattna sig. Just da dyker min huspappa upp och klipper den med en stor tegelsten i huvudet.
Det var visst en minkobra, en bebiskobra kanske, vad vet jag. Ju yngre desto giftigare enligt min kambodjanska "pappa". Hoppas inte mammakobra kommer for att hämnas....
Idag är det tisdag, lagom kul, jag har jobbat pa CCASVA pa förmiddagen, jag far nastan inga mail fran Sverige, särskilt inte ifran mina närmsta tjejkompisar, trakigt är det, undra vad de gör...
Snart ska jag ha engelskalektion med mina elever, det ska bli kul!
Hej da!
En orm, inte särskilt stor och tjock men ända en riktig orm. En halvan rör sig upprätt och det ser ut som om han eller hon har stakrage. Man kan riktigt se hönornas glupska munnar vattna sig. Just da dyker min huspappa upp och klipper den med en stor tegelsten i huvudet.
Det var visst en minkobra, en bebiskobra kanske, vad vet jag. Ju yngre desto giftigare enligt min kambodjanska "pappa". Hoppas inte mammakobra kommer for att hämnas....
Idag är det tisdag, lagom kul, jag har jobbat pa CCASVA pa förmiddagen, jag far nastan inga mail fran Sverige, särskilt inte ifran mina närmsta tjejkompisar, trakigt är det, undra vad de gör...
Snart ska jag ha engelskalektion med mina elever, det ska bli kul!
Hej da!
måndag 9 februari 2009
Mariola
GRATTIS MAMMA PA FODELSEDAGEN!
Mariola, myten, legenden fyller ar idag!
Ps. Victor om du inte visste det an, sa vet du det nu, glom inte att gratta, som du gjorde forra aret, hrrmm.....
Hurra, hurra, hurra!!
eller hora hora hora, som det skulle lyda med polsk accent...
HA HA HA
Mariola, myten, legenden fyller ar idag!
Ps. Victor om du inte visste det an, sa vet du det nu, glom inte att gratta, som du gjorde forra aret, hrrmm.....
Hurra, hurra, hurra!!
eller hora hora hora, som det skulle lyda med polsk accent...
HA HA HA
En dag pa sjon
Jag har det faktiskt valdigt bra har. I lordags var vi ute och akte bat pa "sjon". Ju langre in i sommarperioden vi kommer desto lagre blir vattennivan. Sa darfor blir floden har i Prey Veng under sommartid mer som den svenska skargarden, fast med sma oar av risfalt som pluppar upp.
Eftersom vi ar lediga varje lordag och sondag sa galler det att anvanda sin fantasi, har finns varken Heron City, NK eller Grona Lund. Vi knatade ner till fiskefolket nere vid floden for att kolla om nagon vill ta oss med pa en tur och visa alla sma risfaltsoar.
Vi hade kopt med oss mat fran marknaden, typ ris, take away, jag at nagot med ingefara for jag
fatt for mig att det motverkar illamaende. Efter min heldag i sangen kan jag varken ata kyckling, curry eller jordnotter, da det var det senaste jag at innan "olyckan". Jag ar dessutom temporar vegetarian kan man saga, tofu som jag ju alskar finns farsk har.
Lite mindre an en dollar far man rakna med om man ska bli matt. Var heldag pa baten kostade oss 15$, det ar forovrigt var bat man skymtar narmast pa forsta bilden. Medandraord racker fickpengarna vi fatt fran CIU alldeles utmarkt.
Det kostar att plugga pa universitet i Kambodja, det ar inga fantasisummor for oss, men de flesta jobbar heltid och pluggar pa kvallarna for att ha rad. Genomsnittsuniversitetet kostar ca 300-400$ per ar. Mina kara Soya pluggar human relations (manskliga och internationella rattigheter) pa PUC som er ett av de basta universiteten i Phnom Penh och hennes utbildning kostar 700$ per ar, och da ar det riktigt dyrt.
Nu ska jag hoja hem till min familj och ata lunch, ris, formodligen nagon soppa och stekt (flod)fisk.
Khmer botox
Klockan ar 03.00
Jag lossar min svettiga hud fran bastmattans plastiga fibrer, rullar over till andra sidan och forsoker somna om, det gar inte. Jag kanner en stickande kansla i min overlapp, kanner forsiktigt efter.
- SHIT, den ar ju asstor!
Fingrar efter min kamera som jag forovrigt alltid har inom en armlangds rackhall, som den scoopstinne paparazzifotograf jag blivit.
Som om det inte vore nog med dubbla diarrér, lite kulturchock och en miljon myggbett ska jag aven behova ga runt och se ut som sjalvaste Linda Rosing?!?
Det ar ju alltid kul att man kan gladja, Soya fick andnod nar hon sag mig, och familjen har jag aldrig sett sa glad forr. De undrar val hur det gar for mig egentligen, i torsdags lag jag utslagen i sangen hela dagen, misstanker att det var det bubbliga och overjasta palmvinet jag tvingades smaka pa nar vi var vid den vietnamesiska gransen. Drick aldrig palmvin sager jag bara, det ar lika upphetsande som jast upplost i vatten.
Naval, sahar ser jag ut idag, tur att det ar helgdag har i Kambodja och jag slipper visa mig bland folk. Jag hoppas och ber till Gud att detta gar over. De sma fantasier jag haft om fylliga, yppiga lappar ar franochmed nu borta, fy fan vad fult.
Skitsamma, jag far val smeta pa lite lappglans, hissa upp tuttarna och latsas som att jag ska se ut sahar tills det gar over.
Hans, Eva eller nagon annan medicinskt kunnig vad har hant?
fredag 6 februari 2009
tisdag 3 februari 2009
Ny vind i mitt segel
Mitt humor ar for det mesta pa topp, men pa lunchen idag kandes det bara som om jorden skulle ga under. Jag vet varfor, det ar en kombination av saker.
Mitt liv ar sa diametralt annorlunda har, ibland kanns det som om jag lever pa 1800-talet, jag tvattar mig ikladd en "kroma", jag kissar och bajsar i ett hal i lermarken och el ar verkligen ingen sjalvklarhet. Jag laser bok med ficklampa pa kvallarna.
Jag kanner tydligt hur saker och ting blir begransade just for att jag ar tjej, morkret kommer sa snabbt, solen gar ned ganska exakt klockan sex, en kvart senare ar det kolsvart ute och da ar dagen slut. Har haller man inte pa och lallar runt, springer pa bio, fikar, tranar m.m m.m efter morkrets inbrott. Nar det ar morkt sa ar det slut.
Sedan har val mina nya vardag med inslag av fattigdom, prostitution, svalt, korruption, hivpositiva barn som forlorat sina foraldrar i aids, kvinnor som ar smittade for att deras man sprungit runt och vanstrat med beergirls satt sina spar... Orattvisan knacker mig.
Klockan fyra hade jag och Evelina engelskalektion for alla villiga pa KYA-kontoret. Vi har en trogen skara pa 15 glada ungdomar. Idag fick alla, var och en beskriva sina drommars man eller kvinna. Det var ratt kul, man kunde ana ett monster...
I like white skin, black eyes, long black hair, small sharp nose, medium tall, handsome.
Ljus hy och europeiskt nasa och lagom lang, det star hogt i kurs. Det finns en myriad av "whitening cream" i affarerna, tom Soya ager en, trots att hon ar ratt sa ljus i hyn.
Vi har sjalvklart tagit med oss svensk kultur till Prey Veng, alla vet vad "fika" ar, vi har betonat vikten av fika och att det bor goras ofta. Saledes avslutade vi var lektion med en fika.
Jag ar fardigfikad och GLAD igen!
Kram alla.....
Mitt liv ar sa diametralt annorlunda har, ibland kanns det som om jag lever pa 1800-talet, jag tvattar mig ikladd en "kroma", jag kissar och bajsar i ett hal i lermarken och el ar verkligen ingen sjalvklarhet. Jag laser bok med ficklampa pa kvallarna.
Jag kanner tydligt hur saker och ting blir begransade just for att jag ar tjej, morkret kommer sa snabbt, solen gar ned ganska exakt klockan sex, en kvart senare ar det kolsvart ute och da ar dagen slut. Har haller man inte pa och lallar runt, springer pa bio, fikar, tranar m.m m.m efter morkrets inbrott. Nar det ar morkt sa ar det slut.
Sedan har val mina nya vardag med inslag av fattigdom, prostitution, svalt, korruption, hivpositiva barn som forlorat sina foraldrar i aids, kvinnor som ar smittade for att deras man sprungit runt och vanstrat med beergirls satt sina spar... Orattvisan knacker mig.
Klockan fyra hade jag och Evelina engelskalektion for alla villiga pa KYA-kontoret. Vi har en trogen skara pa 15 glada ungdomar. Idag fick alla, var och en beskriva sina drommars man eller kvinna. Det var ratt kul, man kunde ana ett monster...
I like white skin, black eyes, long black hair, small sharp nose, medium tall, handsome.
Ljus hy och europeiskt nasa och lagom lang, det star hogt i kurs. Det finns en myriad av "whitening cream" i affarerna, tom Soya ager en, trots att hon ar ratt sa ljus i hyn.
Vi har sjalvklart tagit med oss svensk kultur till Prey Veng, alla vet vad "fika" ar, vi har betonat vikten av fika och att det bor goras ofta. Saledes avslutade vi var lektion med en fika.
Jag ar fardigfikad och GLAD igen!
Kram alla.....
måndag 2 februari 2009
Inte vilken karaokebar som helst
08.oo mote pa CCASVA kontor, det ar en lokal NGO har i byn som b.la. arbetar med utbildning av prostituerade, drogprevention och HIV/AIDS-fragor.
Jag och Soya skulle idag folja med de ut till de olika "Karaoke-barerna" och prata med tjejerna. Att motas kl atta var kanske lite val tilltaget da tjejerna har lite annorlunda dygnsrytm och inte direkt jobbar 9-5, eller jo det gor de val iofs, men i sa fall nio pa kvallen till fem pa morgonen. Sa de tillhor liksom jag inte den morgonpigga skaran.
Vi stack ut nagon gang vid tiotiden, pa forsta stallet mottes vi av nio ratt sa nyvakna flickor. Jag presentarde mig sjalv pa min rostiga khmer, sa de liksom inte undrade vad det var for vit koloss som bara satt dar och glodde. Jag fragade hur gamla de var, de presenetarde sig var och en, Bopha 18, Anna 18, 18, 18, 18, 18..... osv och en tjej som var 22.
Tveksamt om vissa var aldre an femton. Alla farggrannt kladda, mickey mouse t-shirts, nalle puh flip flops, langa malade naglar i guldiga toner och smycken. Detta ar inte bara karakteristiskt for just de har tjejerna, overlag gillar tjejerna har klader med disneyfigurer pa.
Soya tycker jag ar manlig (konstig) for att min favoritfarg ar bla. Hon har aldrig traffat en tjej tidigare som gillar blatt pastar hon.
CCASVA arbetar med en rad karaokebarer i omradet, de traffar tjejerna regelbundet och utbildar de i allt fran hur man satter pa en kondom till hur HIV/AIDS och andra sexuellt overforbara sjukdomar smittar. Vi pratar inte om Power Point presentationer och OH-bilder utan snarare, tradgardsmobler, lite kambodjansk frukt och nagra foton.
Idag hade Leng Hin med sig fem bilder pa man, alla olika till utseendet, en ikladd kostym, snygg, ung, valklippt, en annan mindre formell i skjorta och solglasogon. Idéen var att tjejerna skulle utse sin "dreamman".
Inga problem, grova i munnen och ratt sa roliga kommentarer falldes nar Leng Hin fragade vad de ansag var viktigast hos en man, hehe. Inte var det nasan i alla fall.
Soya holl pa att do, hon har ju aldrig anvant sa fula ord i hela sitt liv, nar jag bad henne aterberatta sa var det ratt censurerat.
Diskussionen pagick i knappt 40 minuter och sedan skickades en narvolista runt, vissa tjejer har ingen direkt "autograf" sa de lamnade sitt tumavtryck som signatur om jag fattade det ratt. Detta for att CCSVA uppmuntrar tjejerna till att gora manatliga halsokontroller och erbjuder de gratis sjukvard och kontroll. Anda ar det inte alla som gar dit, de orkar inte svarar de nar jag fragar varfor.
Syftet med leken var att fa fram att vem som helst, oavsett hur snygg, rik, valtalig eller hogt uppsatt han an ma vara kan vara HIV positiv. Det verkade de veta men anda svarade tjejerna att om de skulle ga ut pa en "date" med en kille och apoteket skulle vara stangt och att det inte gick att fa tag pa nagon kondom sa skulle de strunta i det, det var ju bara en gang, eller anvanda en plastpase??
Jag ma vara naiv, men alla dessa karaokebarer jag cyklat fobi har jag sett som potentiella restauranger eller barhang, men jag har andrat mig lite nu, det finns inte manga nudlar dar inte.
Sedan februari ifjol har det blivit forbjudet med manniskohandel och sexuellt utnyttjande i Kambodja, detta har i princip medfort att enbart den synliga prostitutionen minskat och de flesta bordellerna numer gar under tackmantel som just Karaokebarer.
Att bordellerna stängts har lett till att hiv/aids-problemet förvärrats.
När männen gick till bordeller hade de med sig kondomer, för de visste vart de var på väg. I karaokebarerna tror männen kanske att de skapar en mer hållbar relation till kvinnan och tänker därför inte på att det är nödvändigt med kondom.
Mer om HIV/AIDS imorgon, da ska jag och Soya ut pa landsbygden med Mr.Vuthy pa CCASVA och traffa hivpositiva manniskor och distribuera lite mediciner.
Hej hej...
Jag och Soya skulle idag folja med de ut till de olika "Karaoke-barerna" och prata med tjejerna. Att motas kl atta var kanske lite val tilltaget da tjejerna har lite annorlunda dygnsrytm och inte direkt jobbar 9-5, eller jo det gor de val iofs, men i sa fall nio pa kvallen till fem pa morgonen. Sa de tillhor liksom jag inte den morgonpigga skaran.
Vi stack ut nagon gang vid tiotiden, pa forsta stallet mottes vi av nio ratt sa nyvakna flickor. Jag presentarde mig sjalv pa min rostiga khmer, sa de liksom inte undrade vad det var for vit koloss som bara satt dar och glodde. Jag fragade hur gamla de var, de presenetarde sig var och en, Bopha 18, Anna 18, 18, 18, 18, 18..... osv och en tjej som var 22.
Tveksamt om vissa var aldre an femton. Alla farggrannt kladda, mickey mouse t-shirts, nalle puh flip flops, langa malade naglar i guldiga toner och smycken. Detta ar inte bara karakteristiskt for just de har tjejerna, overlag gillar tjejerna har klader med disneyfigurer pa.
Soya tycker jag ar manlig (konstig) for att min favoritfarg ar bla. Hon har aldrig traffat en tjej tidigare som gillar blatt pastar hon.
CCASVA arbetar med en rad karaokebarer i omradet, de traffar tjejerna regelbundet och utbildar de i allt fran hur man satter pa en kondom till hur HIV/AIDS och andra sexuellt overforbara sjukdomar smittar. Vi pratar inte om Power Point presentationer och OH-bilder utan snarare, tradgardsmobler, lite kambodjansk frukt och nagra foton.
Idag hade Leng Hin med sig fem bilder pa man, alla olika till utseendet, en ikladd kostym, snygg, ung, valklippt, en annan mindre formell i skjorta och solglasogon. Idéen var att tjejerna skulle utse sin "dreamman".
Inga problem, grova i munnen och ratt sa roliga kommentarer falldes nar Leng Hin fragade vad de ansag var viktigast hos en man, hehe. Inte var det nasan i alla fall.
Soya holl pa att do, hon har ju aldrig anvant sa fula ord i hela sitt liv, nar jag bad henne aterberatta sa var det ratt censurerat.
Diskussionen pagick i knappt 40 minuter och sedan skickades en narvolista runt, vissa tjejer har ingen direkt "autograf" sa de lamnade sitt tumavtryck som signatur om jag fattade det ratt. Detta for att CCSVA uppmuntrar tjejerna till att gora manatliga halsokontroller och erbjuder de gratis sjukvard och kontroll. Anda ar det inte alla som gar dit, de orkar inte svarar de nar jag fragar varfor.
Syftet med leken var att fa fram att vem som helst, oavsett hur snygg, rik, valtalig eller hogt uppsatt han an ma vara kan vara HIV positiv. Det verkade de veta men anda svarade tjejerna att om de skulle ga ut pa en "date" med en kille och apoteket skulle vara stangt och att det inte gick att fa tag pa nagon kondom sa skulle de strunta i det, det var ju bara en gang, eller anvanda en plastpase??
Jag ma vara naiv, men alla dessa karaokebarer jag cyklat fobi har jag sett som potentiella restauranger eller barhang, men jag har andrat mig lite nu, det finns inte manga nudlar dar inte.
Sedan februari ifjol har det blivit forbjudet med manniskohandel och sexuellt utnyttjande i Kambodja, detta har i princip medfort att enbart den synliga prostitutionen minskat och de flesta bordellerna numer gar under tackmantel som just Karaokebarer.
Att bordellerna stängts har lett till att hiv/aids-problemet förvärrats.
När männen gick till bordeller hade de med sig kondomer, för de visste vart de var på väg. I karaokebarerna tror männen kanske att de skapar en mer hållbar relation till kvinnan och tänker därför inte på att det är nödvändigt med kondom.
Mer om HIV/AIDS imorgon, da ska jag och Soya ut pa landsbygden med Mr.Vuthy pa CCASVA och traffa hivpositiva manniskor och distribuera lite mediciner.
Hej hej...
Jag ar foralskad...
Det var med vemod jag lamnade Sverige. Ni som kanner mig vet ju att min stora last i livet ar choklad och godis. Efter tva veckors avtandning mar jag aterigen bra och ar dessutom nyforalskad.
Mr.Jackfruit upptar mina tankar, far mig att le och ar det basta som hant mig i Kambodja. Det kambojanska namnet "Knull" (forlat farmor) ar inte lika politiskt korrekt, fast det jo det ar just sa frukten heter. Den vaxer som ni ser i trad, och kan bli hur stor som helst och vaga upp till flera kilon, den har en taggig tjock utsida och inuti gommer sig massa sma gula frukter.
Nagon som atit den??
Igar nar jag satt pa mitt sedvanliga internethang, horde jag dova dunsar, jag tittade upp och upptackte att mitt framfor nasan pa mig, bakom min datorskarm, pa grannens tomt, stod ett Jackfruittrad och den har mannen holl pa att kapa nagra.
söndag 1 februari 2009
Sahar glada var vi innan
Har ar forresten vi, de frivilliga, halften av oss ar i Kambodja och andra halvan i Zambia. Detta kortet togs i januari strax innan vi skulle aka. Glada, nervosa och ovetandes. Tjejen langst ner till vanster ar Evelina, hon bor med mig har i Prey Veng. Det ar val 10 minuters promenad mellan vara hus. NU ska jag skynda mig till Riverside, att se solnedgangen har blivit tradition, Monica Soya vantar.
Fran morgonmanniska till sjusovare
Att kalla Kambodjanerna for latmaskar var val kanske inte helt sjysst. I fredags var det tydligen bara jag som var i extas over att det antligen vankades helg. Pa lordagsmorgonen slog jag upp mina ogon strax innan sju och kande att nog ar jag en riktigt morgonmanniska anda.
Stolt (morgonmanniska) hann jag vara i tva minuter. Jag klattrade ner fran vart hus, (som star pa 4-5 m hoga cementpelare) gick mot skjulet a.k.a. toan och mots av Sok Thong och Sok Thea ikladda skoluniform pavag till plugget. Hela Prey Veng ar i full fart och jag inser att jag ar klassad som en sjusovare.
Idag sondag, haha, jag vaknar 05.43 och tanker nu javlar. En sekund senare brakar grannen igang Khmer Techno och under mig ar hela familjen vaken, kokandes frukost och dottern Sok Heap sopar uppfarten till huset.
Det har jag fatt lara mig att en riktigt kvinna ska varje morgon sopa framfor huset, oavsett om det finns nagot att sopa eller inte, detta ar bara en av alla forhallningsregler. Jag tankte samla dem allihopa och redogora nagon dag. Jag ar som jag ofta far hora av kara froken Soya ingen Khmerkvinna.
Hursomhelst, aven om jag inte var uppe forst denna morgon heller sa har jag forstatt att har ar man igang alla veckans sju dagar och nagon riktig svenne helgkansla det har man inte har. Jag knot i alla fall pa mig mina jympaskor och begav mig ut pa en morgonpromenad, det ar sa svalt och skont pa morgnarna och sedan skadar det ju inte att fa lite egentid. For ensam det ar jag i princip bara pa toaletten.
Min (slapp)sondag har bestatt av lite boklasning, mangoatande vid Riverside, ett tappert men misslyckat prutforsok pa marknaden och tvatt. Jag ska aldrig mer underskatta hederligt handarbete, jag tvattade och tvattade tills mitt langfinger borjade bloda, det tog mig over tva timmar. Dessutom var det min tur att fylla upp var duschkruka med vatten, jag pumpade och pumpade, det var ingen lek. Jag lovar (tyst for mig sjalv) att jag aldrig mer ska klaga pa att tvattstugan hemma har ruttna maskiner eller att vi inte har nagon diskmaskin etc etc...
Ha en skon sondag i era mjuka tv-soffor...
Stolt (morgonmanniska) hann jag vara i tva minuter. Jag klattrade ner fran vart hus, (som star pa 4-5 m hoga cementpelare) gick mot skjulet a.k.a. toan och mots av Sok Thong och Sok Thea ikladda skoluniform pavag till plugget. Hela Prey Veng ar i full fart och jag inser att jag ar klassad som en sjusovare.
Idag sondag, haha, jag vaknar 05.43 och tanker nu javlar. En sekund senare brakar grannen igang Khmer Techno och under mig ar hela familjen vaken, kokandes frukost och dottern Sok Heap sopar uppfarten till huset.
Det har jag fatt lara mig att en riktigt kvinna ska varje morgon sopa framfor huset, oavsett om det finns nagot att sopa eller inte, detta ar bara en av alla forhallningsregler. Jag tankte samla dem allihopa och redogora nagon dag. Jag ar som jag ofta far hora av kara froken Soya ingen Khmerkvinna.
Hursomhelst, aven om jag inte var uppe forst denna morgon heller sa har jag forstatt att har ar man igang alla veckans sju dagar och nagon riktig svenne helgkansla det har man inte har. Jag knot i alla fall pa mig mina jympaskor och begav mig ut pa en morgonpromenad, det ar sa svalt och skont pa morgnarna och sedan skadar det ju inte att fa lite egentid. For ensam det ar jag i princip bara pa toaletten.
Min (slapp)sondag har bestatt av lite boklasning, mangoatande vid Riverside, ett tappert men misslyckat prutforsok pa marknaden och tvatt. Jag ska aldrig mer underskatta hederligt handarbete, jag tvattade och tvattade tills mitt langfinger borjade bloda, det tog mig over tva timmar. Dessutom var det min tur att fylla upp var duschkruka med vatten, jag pumpade och pumpade, det var ingen lek. Jag lovar (tyst for mig sjalv) att jag aldrig mer ska klaga pa att tvattstugan hemma har ruttna maskiner eller att vi inte har nagon diskmaskin etc etc...
Ha en skon sondag i era mjuka tv-soffor...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)